Resa?

Jag har faktiskt just börjat glo efter resor till Paris, inklusive hotell och har kommit fram till att jag kan komma undan med flygresa, sovplats och inträde på Louvren för si sådär två tusen kronor. För två personer. Det innebär säkert att jag kan få ner priset lite eftersom jag troligtvis kommer fara iväg själv, om jag kommer så långt. Men i alla fall så tycker jag att priset är helt okey! Jag trodde det skulle vara mycket blodigare. Fast det ska ju ändå vara billigare i Paris än England, fast med hur mycket / lite är ju inte sagt.

Känns lite underligt att jag spanar på en sådan resa. Jag kan väl totalt tio ord på franska men min syster har garanterat mig om att om jag bara kommer ihåg att säga "Bonjuor" så ska det gå att vifta till sig resten genom kropsspråk och lite god vilja. Bara man var hövlig skulle det visst gå att få hjälp med allt och jag litar på henne eftersom hon åkte på en sista minutenresa till just de franska alperna och klarade sig utmärkt. Dessutom kan hon nog inte ens tio franska ord -efter- sin resa.

Annars är det tänkt att jag ska ta mig ner till Skåne i slutet på månade att bevittna min Fasters adoptivsdotters dop och hälsa på familj och vänner. Allt hänger på att jag får pengar av A-kassan som jag ska, men hittills ser det fortfarande rätt så ljust ut.

I övrigt fick jag äntligen hämtat min mobil idag, som ersättning för min gamla jag blev av med. Vad folk hade glömt berätta (påminna?) mig om var självrisken.. Så vips så var jag ytterligare 600:- fattigare. *suck* Har dessutom legat med feber och illamående i några dagar så jag känner mig fortfarande urlakad på mycket energi. Bara två situps och mjölksyran sprudlade i kroppen på mig. Slarvade lite med min träning light under helgen i Linköping men har försökt ta igen det igen trots brist på energi.

Helgen i Linköping var dessutom trevlig med inköp av kläder till Snigel och nya skor till mig (vilket verkligen behövdes). Flera nya bekantskaper skaffades på festen och jag både åt och bjöd på kräftor och bröd samt gjorde drinker som tydligen uppskattades. Med andra ord var det riktigt trevligt och jag tackar Haltageten (aka Jocke) för inbjudan. Dessvärre lyckades jag också såra en person djupt som jag aldrig haft för mening att såra och det svider ganska hårt, men med tanke på att personen i fråga säkert känner sig än värre så har jag knappast någon rätt att klaga. Ändå känns det lite som mig i stort. Jag blir så insnöad på vad jag vill ha fram att jag inte tänker på hur mina ord låter för andra och jag verkar aldrig lära mig heller. Det är synd. Riktigt synd.